Kattplåster

Jag har haft en allmänt skitjobbig helg, så det är ju inte så konstigt att alla de mest rabiata människorna som bor på Lidingö väljer denna dag som sin köpa-bok-dag. När jag började imorse kastade de sig genast över mig med sina fågor, som naturligtvis var sådana att jag inte kunde svara på dem. Jag var nära att gå hem, men jag höll faktiskt ut och som belöning köpte jag munskölj och tandtråd till mig själv. Den dyraste munsköljen, till och med. Den hade finast färg och så var det något extra med den. Jag orkade inte ta reda på vad som var extra, men det blir nog bra. Jag är duktig och jag är värd det. Yes...


När jag kom hem fick jag ett spinnande kattplåster på mig, då kändes det mycket bättre. En sak som jag älskar med djur är hur självklart de kan klätra upp i ens knä när man helt uppenbart är upptagen med något. Det bästa är när de hoppar upp igen efter att man kört bort dem. Jag tror att de kanske blir besvikna ibland, men jag tror inte att de drar slutsatsen att det är dem det är fel på och att de måste ändra på sig.

Igår låg jag i soffan och slösurfade med datorn lutad mot mina uppdragna knän. Sabina var trött och bestämde sig för att det skulle vara mysigt att sova på mig. Sålunda hoppade hon upp och bredde ut sig mellan datorn och min haka. Jävligt nöjd och utan att bry sig om att hon skymde min sikt. Hon är sötast i världen!