Vardag, kära vardag!

Solen skiner (eller sken, nu är det visst alldeles mörkt ute) och det har varit en bra dag! Jag har ont i höften efter min massiva work out igår... men jag har jobbat och jag har träffat Eva på läkarmottagningen och Sabina har lugnat ner sig nu, katten alltså. Jag får fortsätta arbetstränan där jag är nu även efter den tid som var bestämd från början. Det känns bra!
Äntligen en vardag med rutiner! Och äntligen känns det skönt att vara ledig.

Några nya insikter? Nej, inte direkt. Jag övar mig på att vara icke dömande och att acceptera verkligheten för vad den är. Sånt får man nog jobba på hela livet, men det är inte mindre viktigt för det! Tvärt om. Livet blir lättare! Idag när mina grannar väsnades i trapphuset tänkte jag helt spontant "det där är mina grannar, de låter så", istället för att bli irriterad. Det är ett framsteg!

Imorgon ska jag på DBT och jag vill inte som vanligt. Men den här gången vill jag inte alls! Jag tänkte skolka, men sen kom jag på att jag skulle träffa psykologen precis efter för att jag missade min förra tid i fredags och hon är borta nu på fredag. Jag kan alltså inte smita.
Vi går igenom känslohantering nu. Läxa till imorgon är att skriva om en situation där man upplevde en viss känsla. Denna känsla är den jag har svårast för och jag vill inte prata om det i gruppen. Jag har inte gjort läxan och jag vet inte om jag kommer att göra den heller. Jag är inte ens säker på att jag har upplevt den känslan den här veckan...

Nej, nu ska jag gå och torka upp en kattspya som jag hörde läggas i köket.


peace out!

PS. Elin, jag är helt på angående det där med att spänna oss i rosa paljettkostymer!!