Egen avdelning för självskadepatienter

Jag läste just i Sofia Åkermans blogg att det ska öppnas en psykiatrisk slutenvårdsavdelning speciellt för självskadande patienter och personalen ska vara specialutbildade med DBT-kunskaper. Det positiva tycker jag är att det över huvud taget görs något för att hantera problemet, men att stoppa in alla självskadande patienter på samma avdelning, tror jag är rent ut sagt farligt! Jag vill vara positivt inställd till den här satsnigen, men jag blir faktiskt rädd. Att personalen är utbildad i DBT kommer inte att hjälpa om patienterna inte har gått i DBT innan de blev inlagda. DBT är helt fantastiskt, men det är något som måste nötas in för att det ska finnas där i situationer när man verkligen behöver det. Dessutom kräver det motivation.
En person med självskadeproblematik, som inte vet något om DBT och mår så dåligt att han eller hon läggs in, är sällan motiverad att ge upp sitt självskadande och lära sig färdigheter. Hamnar denna person på en avdelning med 20 andra självskadande patienter som kan visa och berätta om sina skador kommer personalen att stå där handfallen med sina DBT-kunskaper och sitt engagemang som i ett annat samanhang är guld värda.

Jag är kanske lite väl skeptisk nu, men om jag hade hamnat på en avdelning för självskadande patienter vet jag inte var det hade slutat. Jag tror att det viktigaste på den där avdelningen är att personalen bryr sig om patienterna på riktigt och kan visa det och att de umgås och pratar med dem, så att det blir en trygg avdelning i alla fall. Och kanske även att det är långärmat och långbyxor som gäller.
Jag vet ju faktiskt inte detaljerna kring den där avdelningen...